{"id":28541,"date":"2021-03-18T12:26:58","date_gmt":"2021-03-18T11:26:58","guid":{"rendered":"http:\/\/ulqini-online.com\/sajti\/?p=28541"},"modified":"2021-03-18T12:26:58","modified_gmt":"2021-03-18T11:26:58","slug":"gjama-e-burrave-dhe-vaji-i-grave-ne-malesi","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ulqini-online.com\/sajti\/?p=28541","title":{"rendered":"Gjama e burrave dhe vaji i grave n\u00eb Mal\u00ebsi"},"content":{"rendered":"\n<figure class=\"wp-block-gallery columns-1 is-cropped wp-block-gallery-1 is-layout-flex wp-block-gallery-is-layout-flex\"><ul class=\"blocks-gallery-grid\"><li class=\"blocks-gallery-item\"><figure><a href=\"https:\/\/ulqini-online.com\/sajti\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/1937-Vajtimi-ne-grupe-i-malesoreve-ne-vdekjen-e-Ujk-Vuksanit-Theth.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"572\" height=\"416\" src=\"https:\/\/ulqini-online.com\/sajti\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/1937-Vajtimi-ne-grupe-i-malesoreve-ne-vdekjen-e-Ujk-Vuksanit-Theth.jpg\" alt=\"\" data-id=\"28543\" data-full-url=\"https:\/\/ulqini-online.com\/sajti\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/1937-Vajtimi-ne-grupe-i-malesoreve-ne-vdekjen-e-Ujk-Vuksanit-Theth.jpg\" data-link=\"https:\/\/ulqini-online.com\/sajti\/?attachment_id=28543\" class=\"wp-image-28543\" srcset=\"https:\/\/ulqini-online.com\/sajti\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/1937-Vajtimi-ne-grupe-i-malesoreve-ne-vdekjen-e-Ujk-Vuksanit-Theth.jpg 572w, https:\/\/ulqini-online.com\/sajti\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/1937-Vajtimi-ne-grupe-i-malesoreve-ne-vdekjen-e-Ujk-Vuksanit-Theth-300x218.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 572px) 100vw, 572px\" \/><\/a><figcaption class=\"blocks-gallery-item__caption\"><em>Foto: Reimer Sclulz, 1937 &#8211; Vajtimi n\u00eb grupe i mal\u00ebsor\u00ebve\u00a0 n\u00eb\u00a0 vdekjen e Ujk Vuksanit n\u00eb Theth.<\/em><\/figcaption><\/figure><\/li><\/ul><\/figure>\n\n\n\n<p>Nga Gjek\u00eb\u00a0 Gjonaj<\/p>\n\n\n\n<p>Gjama e burrave, \u00ebsht\u00eb nj\u00eb tradit\u00eb q\u00eb \u00ebsht\u00eb p\u00ebrdorur nga burrat shqiptar\u00eb \u2013 mal\u00ebsor\u00eb&nbsp; vet\u00ebm p\u00ebr burrat e vdekur. Ky ritual mortor n\u00eb trev\u00ebn e Mal\u00ebsis\u00eb s\u00eb Mbishkodr\u00ebs&nbsp; \u00ebsht\u00eb aq i vjet\u00ebr sa edhe&nbsp; n\u00eb mal\u00ebsit\u00eb \u2013krahinat tjera&nbsp; veriore&nbsp; shqiptare n\u00eb Shqip\u00ebri, n\u00eb&nbsp;&nbsp; Kosov\u00eb, n\u00eb Lab\u00ebri&nbsp; dhe n\u00eb arb\u00ebror\u00eb t\u00eb Greqis\u00eb. Sipas studiuesve vendas dhe t\u00eb huaj &nbsp;t\u00eb k\u00ebsaj fush\u00eb&nbsp; riti i gj\u00ebm\u00ebs ( vajtimit) zanafill\u00ebn e ka&nbsp;&nbsp; q\u00eb nga koha e Sk\u00ebnderbeut, por realisht praktika \u00ebsht\u00eb m\u00eb e vjet\u00ebr dhe p\u00ebrshkrime t\u00eb ritualeve t\u00eb tilla gjenden q\u00eb tek Odisea i Homerit. Kronikan\u00ebt e&nbsp; koh\u00ebs&nbsp; kan\u00eb sh\u00ebnuar se, kur vdiq &nbsp;Gjergj Kastrioti- Sk\u00ebnderbeu n\u00eb vitin 1468, Lek\u00eb Dukagjini rrihte gjoksin e shkulte flok\u00ebt, si\u00e7 b\u00ebri Akili kur u vra Patrokli n\u00eb luft\u00ebn e Troj\u00ebs,&nbsp; 3.000&nbsp; e m\u00eb shum\u00eb&nbsp; vjet m\u00eb par\u00eb. Udh\u00ebtar\u00eb e misionar\u00eb t\u00eb huaj t\u00eb shekujve XV-XVII, q\u00eb kan\u00eb studiuar dhe v\u00ebrejtur k\u00ebt\u00eb dukuri t\u00eb mal\u00ebsor\u00ebve t\u00eb Shqip\u00ebris\u00eb s\u00eb Veriut, sidomos ritet e vajtimit nd\u00ebr burra, i vler\u00ebsojn\u00eb ato si t\u00eb natyr\u00ebs pagane e t\u00eb \u00e7uditshme. Esenca e k\u00ebtij rituali \u00ebsht\u00eb q\u00eb t\u00eb lihet dhimbja,&nbsp; t\u00eb shkoj\u00eb dhe t\u00eb largohet nga njeriu e po ashtu edhe t\u00eb respektohet i vdekuri. N\u00eb Hot, Grud\u00eb, Triesh e Koj\u00eb,&nbsp; ka qen\u00eb zakon q\u00eb&nbsp; t\u00eb vedekurin\/\u00ebn ta vajtojn\u00eb&nbsp; burrat dhe grat\u00eb. Dometh\u00ebn\u00eb &nbsp;n\u00eb Mal\u00ebsi ka pasur &nbsp;vajtor\u00eb ( gjamtar\u00eb)&nbsp; dhe vajtore.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Gjamt\u00eb e &nbsp;burrave&nbsp; ( Vajtor\u00ebt )<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Njeriu apo personi q\u00eb shpreh\u00eb ( th\u00ebrret-b\u00ebrtet)&nbsp; vaj ( qan me ligje&nbsp; t\u00eb vdekurin) n\u00eb Mal\u00ebsi quhet vajtor.&nbsp; Ai shkonte kudo merrte lajmin e vdekjes&nbsp;&nbsp; &nbsp;n\u00eb Mal\u00ebsi, pa pages\u00eb,&nbsp; p\u00ebr t\u2019i thirr\u00eb vaj t\u00eb vdekurit&nbsp; sipas zakonit n\u00eb k\u00ebt\u00eb trev\u00eb. &nbsp;T\u00eb vdekurin burr\u00eb e kan\u00eb vajtuar meshkujt dhe grat\u00eb, nd\u00ebrsa&nbsp; n\u00ebse nj\u00eb e vdekur ka qen\u00eb fem\u00ebr, at\u00eb e kan\u00eb vajtuar vet\u00ebm grat\u00eb. Nuk jam n\u00eb dijeni q\u00eb&nbsp; n\u00eb Mal\u00ebsi&nbsp; nj\u00eb burr\u00eb t\u00eb ket\u00eb vajtuar nj\u00eb grua, por nuk e &nbsp;p\u00ebrjashtoj nj\u00eb fenomen t\u00eb mundsh\u00ebm&nbsp; t\u00eb k\u00ebtill\u00eb. &nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Gjam\u00ebt e buarrave n\u00eb Mal\u00ebsi kan\u00eb qen\u00eb n\u00eb grupe (korale) dhe kan\u00eb vazhduar deri n\u00eb dit\u00ebt e para pas Luft\u00ebs s\u00eb Dyt\u00eb Bot\u00ebrore. \u00c7do person i grupit thurte vargje ashtu si\u00e7 dinte duke mbajtur duart n\u00eb pozit\u00eb horizontale, me rrahje t\u00eb krah\u00ebrorit, me g\u00ebrvishtje t\u00eb fytyr\u00ebs. Gjam\u00eb t\u00eb tilla m\u00eb nuk ka n\u00eb Mal\u00ebsi. &nbsp;&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Vajtimi n\u00eb grupe, sipas studiuesve vendas dhe t\u00eb huaj &nbsp;t\u00eb k\u00ebsaj fush\u00eb, bised\u00ebs me vajtor\u00eb e vajtore t\u00eb vjetra , me pleq e me plaka, \u00ebsht\u00eb zhvilluar n\u00eb disa faza. &nbsp;&nbsp;Vajtor\u00ebt&nbsp; n\u00eb grup kishin&nbsp; prij\u00ebsin e tyre&nbsp;&nbsp; i cili zgjidhej nga&nbsp;&nbsp; pjes\u00ebmarr\u00ebsit e grupit. Ata n\u00eb shenj\u00eb&nbsp; t\u00eb dhimbjes &nbsp;th\u00ebrrisnin vaj&nbsp; t\u00eb gjith\u00eb p\u00ebrnj\u00ebher\u00eb me z\u00eb t\u00eb lart\u00eb, duke&nbsp; rrahur gjoksin, duke i g\u00ebrvishtur faqet,&nbsp; duke i shkulur flok\u00ebt, &nbsp;duke r\u00ebn\u00eb p\u00ebrmbys mbi &nbsp;t\u00eb vdekurin ( vigun-arkivolin) dhe duke gj\u00ebmuar dhimbsh\u00ebm me fjal\u00ebt:\u201c \u00cbh, \u00ebh, \u00ebh\u201d. Grat\u00eb&nbsp; e rrethonin vigun ( kufom\u00ebn) , nga ana e kok\u00ebs s\u00eb t\u00eb vdekurit , e shoq\u00ebronin gjam\u00ebn e&nbsp; burrave me :\u201c \u00cbj, h\u00eb, \u00ebj\u201d. &nbsp;<\/p>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-image is-style-default\"><figure class=\"aligncenter size-large\"><a href=\"https:\/\/ulqini-online.com\/sajti\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/Tome-Bishi-Ivezaj-brimtari-i-njohur-ne-Malesi.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"424\" height=\"535\" src=\"https:\/\/ulqini-online.com\/sajti\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/Tome-Bishi-Ivezaj-brimtari-i-njohur-ne-Malesi.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-28542\" srcset=\"https:\/\/ulqini-online.com\/sajti\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/Tome-Bishi-Ivezaj-brimtari-i-njohur-ne-Malesi.jpg 424w, https:\/\/ulqini-online.com\/sajti\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/Tome-Bishi-Ivezaj-brimtari-i-njohur-ne-Malesi-238x300.jpg 238w\" sizes=\"auto, (max-width: 424px) 100vw, 424px\" \/><\/a><figcaption><em>Tom\u00eb Bishi Ivezaj- brimtari m\u00eb i njohur dhe m\u00eb i respektuar n\u00eb Mal\u00ebsi<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n<p>Mal\u00ebsor\u00ebt, p\u00ebrve\u00e7 gjam\u00ebve kolektive, m\u00eb von\u00eb&nbsp; kan\u00eb thirr\u00eb vaj&nbsp;&nbsp; n\u00eb m\u00ebnyr\u00eb individuale,&nbsp; nj\u00eb nga nj\u00eb. &nbsp;&nbsp;Vajtori para se t\u00eb th\u00ebrras\u00eb vaj q\u00ebndron n\u00eb k\u00ebmb\u00eb. Ai i v\u00eb dy duart n\u00eb brez duke qitur nj\u00ebr\u00ebn k\u00ebmb\u00eb (n\u00eb t\u00eb shumt\u00ebn e rasteve t\u00eb majt\u00ebn) p\u00ebrpara dhe ia fillon gjam\u00ebs, me fjal\u00ebt : \u201c I mje-e-ri, o&nbsp; Gjelosh Toma\u201d, por edhe : \u201c Mjer-o sot p\u00ebr ty Deli Meta\u201d duke i theksuar ato virtyte e tipare q\u00eb e kan\u00eb cil\u00ebsuar t\u00eb ndjerin, familjen e tij apo fisin. Vajtori mund t\u00eb th\u00ebrras vaj te sht\u00ebpia vet\u00ebm n\u00eb m\u00ebngjes dhe aty ku i b\u00ebhet ceremonia e vdekjes. Nat\u00ebn nuk ka vajtor\u00eb te sht\u00ebpia, q\u00eb th\u00ebrrasin vaj. Gjithashtu, as vajtore. Vajtori th\u00ebrret vaj&nbsp; p\u00ebr mashkullin e vdekur e jo p\u00ebr gruan. Mal\u00ebsia gjat\u00eb shekujve ka pasur shum\u00eb vajtor\u00eb&nbsp; t\u00eb njohur\u00eb, q\u00eb kan\u00eb l\u00ebn\u00eb gjurm\u00eb t\u00eb pashlyera n\u00eb jet\u00ebn shpirt\u00ebrore t\u00eb popullit ton\u00eb. &nbsp;&nbsp;&nbsp;N\u00eb vazhdim po&nbsp; p\u00ebrmendim&nbsp;&nbsp; disa&nbsp; prej tyre.<\/p>\n\n\n\n<p>1. Vajtor\u00ebt (gjam\u00ebtar\u00ebt) nga Hoti: (Nikoll\u00eb Pr\u00ebk\u00eb Dushaj, Traboin, Rrok Pjet\u00ebr Zeku Camaj,Vuksanlekaj,&nbsp; &nbsp;Mark Paloka Jun\u00e7aj, Rapsh\u00eb, Cak ( Tom\u00eb) Gjoni Camaj, Vuksanlekaj.)<\/p>\n\n\n\n<p>2. Vajtor\u00ebt nga Gruda:(Tom\u00eb Bishi Ivezaj, Kol\u00eb Zefi Lulgjuraj,&nbsp; Zef Ujka Lulgjuraj, Gjok\u00eb Kola Ivezaj,&nbsp; Zef Dasha Lulgjuraj, Ded\u00eb Luli Gjolaj, Lek\u00eb Ujka Lulgjuraj, Sokol Deda Kalaj.)<\/p>\n\n\n\n<p>3.Vajtor\u00ebt nga Trieshi: (Dod\u00eb Smajli&nbsp; Gjeloshaj, Nikoll\u00eb Gali Leko\u00e7aj, Gjeto Gjeka Arapaj, &nbsp;Nik\u00eb Gjeti Arapaj, Gjon Deda Arapaj, Gjon Mixhi Gjurashaj, Nua Kola Gjurashaj, Kol\u00eb Gjoni Gjurashaj, Hil\u00eb Toma Margilaj, Nikoll\u00eb Hila Margilaj, Gjergj Pali Ujkaj, Gjel Deda Nikprelaj, Zef Toma Dedivanaj, Zef Uci Mem\u00e7aj, Pr\u00ebk\u00eb Uci Gjolaj, Rrok Gjoka Gjokaj, Zef Toma Dedivanaj, Pjet\u00ebr Pr\u00ebla Lucaj,&nbsp; Mal Kaculi&nbsp; Cacaj, Mark Smajli Nikollaj, Mark Noshi Gjeloshaj, Gjek\u00eb Arapaj.)<\/p>\n\n\n\n<p>4. Vajtor\u00ebt nga Koja: ( Mark Zeka Ulaj, Zef Zeka Ulaj,Dod\u00eb Paloka Ulaj, Gjergj Leka&nbsp; Ulaj, Pr\u00ebtash Uci Ulaj, Bardh Miri K\u00ebrcaj, Kol\u00eb Bardhi K\u00ebrcaj,&nbsp; Pr\u00ebl\u00eb Kola K\u00ebrcaj,&nbsp; Mark Gjeti Gjokaj,&nbsp; Mark Luca Gjokaj, Dok\u00eb Marashi Ivanaj, Dod\u00eb Pr\u00ebka Ivanaj, Pr\u00ebl\u00eb Gjeka Kol\u00e7aj,&nbsp; Mark Pr\u00ebla Kol\u00e7aj,&nbsp;&nbsp; Pjet\u00ebr Kola Lucaj, Fran Tushi Lucaj,&nbsp; Vuksan Leka Nucullaj.)&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>P\u00ebr kuriozitet&nbsp; themi se&nbsp; vajtor\u00ebt&nbsp;&nbsp;&nbsp; n\u00eb Hot, Grud\u00eb, Triesh e Koj\u00eb&nbsp;&nbsp; kan\u00eb qen\u00eb t\u00eb besimit katolik\u00eb. Nuk mbahet mend t\u00eb ket\u00eb pasur gjamtar\u00eb t\u00eb besimit mysliman\u00eb.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Vajtimi i femrave ( Vajtoret)<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Si\u00e7 theksuam m\u00eb lart\u00eb&nbsp; te shqiptar\u00ebt e besimit katolik\u00eb&nbsp; n\u00eb Mal\u00ebsi&nbsp; \u00ebsht\u00eb i p\u00ebrhapur dhe i njohur edhe vajtimi i&nbsp; femrave. Vajtimi i femrave&nbsp;&nbsp; dallohet nga&nbsp; ai i meshkujve. Vajtoret fillojn\u00eb vajin me fjal\u00ebt: \u201c \u00cbj, h\u00eb\u00eb-\u00ebj\u201d.&nbsp; K\u00ebto poetesha popullore, p\u00ebr dallim nga vajtor\u00ebt, t\u00eb cil\u00ebt mund t\u2019i quajm\u00eb&nbsp; edhe poet\u00eb popullor\u00eb, kan\u00eb vajtuar edhe meshkujt edhe femrat. Vajtoret kan\u00eb vajtuar ulur pran\u00eb vigut. &nbsp;Me r\u00ebnd\u00ebsi \u00ebsht\u00eb&nbsp; t\u00eb theksohet nj\u00eb fenomen i rrrall\u00eb n\u00eb Mal\u00ebsi &nbsp;se &nbsp;ka ndodhur q\u00eb nj\u00eb grua &nbsp;myslimane&nbsp; t\u00eb ket\u00eb qen\u00eb vajtore. Ajo \u00ebsht\u00eb File Hasja Gjokaj, nga fshati Milesh,&nbsp; e martuar n\u00eb Halaj t\u00eb Kastratit.<\/p>\n\n\n\n<p>Kjo grua&nbsp; e cila ka vdekur n\u00eb Shkod\u00ebr, &nbsp;ka qen\u00eb vajtorja e vetme e cila i p\u00ebrket\u00eb fes\u00eb islame &nbsp;n\u00eb Mal\u00ebsi q\u00eb dihet &nbsp;deri m\u00eb sot. Ashtu si vajtoret e tjera&nbsp; katolike, q\u00eb n\u00eb vajin e tyre p\u00ebrdorin aspekte kanunore kur qajn\u00eb nj\u00eb mysliman , &nbsp;&nbsp;ka vajtuar edhe kjo brimtare e fes\u00eb islame. Nd\u00ebr vajtoret tjera t\u00eb njohura n\u00eb Mal\u00ebsi&nbsp; po p\u00ebrmendim:&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>1.Nga Hoti: (Lul\u00eb&nbsp; Pjetra Camaj.)<\/p>\n\n\n\n<p>2.Nga Gruda : (Mari Markja Ivezaj.)<\/p>\n\n\n\n<p>3.Nga Trieshi: (Mare Gjonaj-Gegaj, Tereze&nbsp; Gjokaj, Pashk\u00eb Ujkja Dedivanaj, Age Gjonja Arapaj, Pak\u00eb Gjetja Mem\u00e7aj.)<\/p>\n\n\n\n<p>4.Nga Koja: (Tring\u00eb Kolja&nbsp; Gorvokaj.)<\/p>\n\n\n\n<p>Vajtor\u00ebt dhe vajtoret&nbsp; e Mal\u00ebsis\u00eb me fjal\u00eb shum\u00eb prek\u00ebse, me plot ndjenja emocionuese, me shprehje t\u00eb bukura poetike, me nj\u00eb gjuh\u00eb t\u00eb past\u00ebr&nbsp; dhe t\u00eb pasur popullore theksojn\u00eb&nbsp;&nbsp; vetit\u00eb e mira njer\u00ebzore&nbsp; t\u00eb t\u00eb ndejrit\/\u00ebs, gjendjen e v\u00ebshtir\u00eb q\u00eb&nbsp; l\u00eb i vdekuri, e vdekura&nbsp; dhe pik\u00ebllimin e prind\u00ebrve dhe familjes. Brimtar\u00ebt dhe brimtaret n\u00eb Mal\u00ebsi kan\u00eb qen\u00eb shum\u00eb t\u00eb nderuar dhe t\u00eb repsektuar. Ata g\u00ebzonin autoritet&nbsp;&nbsp; tek popullata vendase.&nbsp; Nuk mund t\u00eb paramendohej&nbsp;&nbsp;&nbsp; asnj\u00eb&nbsp; vdekje pa pjes\u00ebmarrjen e vajtor\u00ebve dhe vajtoreve. Aq ishin t\u00eb mir\u00ebpritur dhe t\u00eb mir\u00ebseardhur n\u00eb raste&nbsp; vdekjeje sa&nbsp; t\u00eb pranishmit&nbsp; nga larg i v\u00ebrenin n\u00eb grupe njer\u00ebzish duke th\u00ebn\u00eb ja&nbsp;&nbsp; po vjen filan vajtori. Ardhja e tyre&nbsp; n\u00eb hat\u00ebr&nbsp; vler\u00ebsohej si di\u00e7ka madhore e madh\u00ebshtore dhe&nbsp; i gjith\u00eb populli i d\u00ebgjonte me shum\u00eb v\u00ebmendje e qet\u00ebsi pothuaj&nbsp; absolute.&nbsp; Secili vajtuer&nbsp; dhe vajtore dallohej &nbsp;nga t\u00eb tjer\u00ebt &nbsp;p\u00ebr nga teknika e t\u00eb b\u00ebrtiturit vaj,&nbsp; nga mjesht\u00ebria e thurjes s\u00eb vajtimit, &nbsp;ngjyra&nbsp; dhe lart\u00ebsia e&nbsp; e z\u00ebrit t\u00eb kthjell\u00ebt &nbsp;si pushka. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Zhdukja e k\u00ebtij riti t\u00eb vdekjes<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Ky zakon i lasht\u00eb i mal\u00ebsor\u00ebve &nbsp;nuk u nd\u00ebrpre q\u00eb nga zanafilla&nbsp; e tij e as n\u00eb regjimin komunist n\u00eb ish \u2013 Jugosllavi, si\u00e7 ka ndodhur p\u00ebrshembull n\u00eb Shqip\u00ebri n\u00eb kohen e regjimit&nbsp; t\u00eb eg\u00ebr t\u00eb Enver Hoxh\u00ebs. &nbsp;Por, &nbsp;p\u00ebr fat t\u00eb keq, kjo tradit\u00eb e shum\u00ebshekullore e mal\u00ebsor\u00ebve&nbsp; nuk arriti&nbsp; t\u00eb mbijetoj\u00eb n\u00eb fillim t\u00eb&nbsp; shekullit 21, q\u00eb konsiderohet si shekull i teknologjis\u00eb. Tash disa vite&nbsp; u shua p\u00ebrfundimisht ky rit mortor n\u00eb Mal\u00ebsi. Gjama e burrave dhe vaji i femrave n\u00eb k\u00ebt\u00eb trev\u00eb shqiptare u depozitua n\u00eb muze e &nbsp;arkiv\u00eb. Ndoshta &nbsp;p\u00ebrgjithmon\u00eb.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Nga Gjek\u00eb\u00a0 Gjonaj Gjama e burrave, \u00ebsht\u00eb nj\u00eb tradit\u00eb q\u00eb \u00ebsht\u00eb p\u00ebrdorur nga burrat shqiptar\u00eb \u2013 mal\u00ebsor\u00eb&nbsp; vet\u00ebm p\u00ebr burrat e vdekur. Ky ritual mortor n\u00eb trev\u00ebn e Mal\u00ebsis\u00eb s\u00eb Mbishkodr\u00ebs&nbsp; \u00ebsht\u00eb aq i vjet\u00ebr sa edhe&nbsp; n\u00eb mal\u00ebsit\u00eb \u2013krahinat tjera&nbsp; veriore&nbsp; shqiptare n\u00eb Shqip\u00ebri, n\u00eb&nbsp;&nbsp; Kosov\u00eb, n\u00eb Lab\u00ebri&nbsp; dhe n\u00eb arb\u00ebror\u00eb t\u00eb Greqis\u00eb. Sipas [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":28543,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_seopress_robots_primary_cat":"","_seopress_titles_title":"","_seopress_titles_desc":"","_seopress_robots_index":"","footnotes":""},"categories":[2,12],"tags":[2217,2797,2799],"class_list":["post-28541","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-aktualitet","category-opinione","tag-gjeke-gjonaj-2","tag-mari-markja-ivezaj","tag-tome-bishi-ivezaj"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ulqini-online.com\/sajti\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/28541","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ulqini-online.com\/sajti\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ulqini-online.com\/sajti\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ulqini-online.com\/sajti\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ulqini-online.com\/sajti\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=28541"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ulqini-online.com\/sajti\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/28541\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":28544,"href":"https:\/\/ulqini-online.com\/sajti\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/28541\/revisions\/28544"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ulqini-online.com\/sajti\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/28543"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ulqini-online.com\/sajti\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=28541"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ulqini-online.com\/sajti\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=28541"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ulqini-online.com\/sajti\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=28541"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}